Som totalfrälst cyklist får man väldigt snabbt ett enormt “Ha-begär” för vissa saker. Det betyder ungefär att allt man tänker på är den här prylen man bara måste ha och när man ser andra som har samma pryl så blir man otroligt avundsjuk och dreglar lite mer. Stor del av ens vakna tid går åt till att drömma om “THE pryl av prylar”.

Jag är väl svag som människa för jag brukar för eller senare falla för frestelsen och helt enkelt köpa det jag så gärna vill ha. Varför inte liksom? Har man råd så ska man väl unna sig lite ändå? Man kanske inte blir bättre men gud så mycket snyggare man känner sig (och det är väl det viktigaste ändå?). De flesta prylar jag får ett kraftigt “Ha-begär” för brukar dessutom inte vara så överdrivet dyra så då är det väl ok. Annars skulle jag nog snart dra på mig ekonomiska bekymmer om jag köpte vad som helst oavsett prislapp….

Nu däremot, har jag fallit för “THE pryl av prylar” men den är ju inte prisvärd för fem öre så jag vägrar betala 14.000 kr för den! Det är Garmin Vector jag pratar om… två små silverfärgade guldklimpar för priset av 3 månaders hyra liksom, det går ju inte. Det är inte värt det. INTE INTE INTE INTE värt! Men jag vill, vill, vill, vill, vill HA!! Vad gör man då? Det är väl bara invänta prisras.. torde kunna ske om 2-3 år.. suck!

Garmin Vector är pedaler med watt-mätare! Det går att få mätdata på,
– Vänster/höger balans: medelvärde vid olika tidsintervall
– Kraft: medelvärde vid olika tidsintervall
– Training Stress Score (TSS)
– Normalized Power (NP)
– Intensity Factor (IF)
– Total kraft i watt
– Totala kilojoule
– Kraftzoner

DREGEL!! Tänk vilken dröm för en siffernörd som mig! Man skulle ju spendera mer tid på att analysera data än att cykla!

Så länge står ett par Garmin Vector högst på önskelista för jul och efterföljande födelsedag. Nog för att min omgivning är extremt givmild men en present för 14 tkr har jag aldrig fått innan och lär inte få det här året heller. Så, prisras it is.. 2-3 år eller vad tror ni? GIGANTISK SUCK… jag kanske skulle blivit it-miljonär trots allt? Eller gift mig riiiikt?