Cykelplanerna för dagen var att hoppa upp på hojen och trampa upp till Arlanda för att testa ett par Endurospår som vi nyligen fick nys om. Jag snubblade nämligen över några vackra bilder på Facebook i veckan och tänkte att det här ser ju hur kul som helst ut. Efter lite dividerade om vi skulle släpa oss upp med bil (meckigt med cyklarna) eller ta pendeln eller bara cykla så bestämde vi oss för HTFU och nu cyklar vi!
Jag vet inte hur lång tid det tog att ta sig fram till startpunkten, vi tog bland annat en liten omväg via Märsta som säkert gav nästan en mil extra på mätaren. Dagens första hinder stötte vi på i höjd med Arlanda på en av de små skogsvägarna vi tog för att hitta spåren..
Isgata…. inte ens 800 dubb hjälpte här!
Efter ganska exakt 50 km stod vi redo för att slänga oss ut i skogen äntligen! Jag hade inte gjort min geografiläxa riktigt innan, för när vi närmade oss start så insåg jag ju precis exakt vart spåren och vi var någonstans. Bredvid Arlanda Test Track, som jag tävlade på i juni. Hade jag insett det så hade jag ju vetat exakt vart vi skulle. Det var hur som helst skönt att lämna smattrande asfalt bakom sig och ge sig in i skogen!
Då blir man ungefär SÅHÄR glad….
Det var väldigt skönt att för en gångs skull vara ute i dagsljus och cykla och inte behöva släpa på dubbla strålkastare. Det var perfekt vinterväder med 4-5 minusgrader och strålande solsken!
Perfekt dag för skogsutflykt!
Spåren höll tyvärr lite för blandad kvalité, hade det varit som på bilden ovan hela tiden så hade det ju varit perfekt. Nu var det extremt uppkört bitvis och ganska höga kanter bredvid spåren, d.v.s det går inte att trampa för man slår i. Det gällde alltså att komma in med hög fart i många partier för att kunna ta sig ut på andra sidan utan att trampa. Bitvis låg det extremt mycket kvistar och småträn över banan, jag funderar på om dom lägger ut det för att inte köra upp marken fullständigt? Det blev i alla fall lite knepigt på hojen.
Jag var dessutom ganska trött redan här efter 2.5-3 timmar transport så jag valde att klicka ur kors och tvärs istället för att ens försöka våga cykla. Det blev ju sådär resultat på det och jag lyckades ändå med någon SPD-vurpa och en halv OTB som slutade med knä i styret istället (jag missade superbulan som jag fick sist i Judarn och tog ovansidan knät istället, alltid något!). Mesig skogscyklist = dålig skogscyklist! Trött skogscyklist = också himla dålig skogscyklist!
Batman höll fanan högt i alla fall och cyklade på i rask takt..
Jag använde fotograferande som ursäkt för att jag tog så lång tid på mig att komma ikapp honom…
Vi var ganska överens efteråt om att 800 dubb hjälpte (eller kanske inte bara dubben, utan även dimensionen och mönstret på de nya däcken). Jag gjorde en snabbkoll när jag kom hem och endast en dubb verkar jag ha tappat = bra kvalité!
Ett helt annat flyt ovanpå snön, man skär inte igenom lika lätt! Mycket bra!
Gällande spåren så är det kanske inte värt att cykla 4-5 mil för att ta sig dit. Men å andra sidan är det inte heller värt att ta bilen upp för det där. Ehrm, det kanske inte blir något återbesök med andra ord, eller så får man se. Det var en fin dag hur som helst och nästan 6 timmar i sadeln gav ett rejält mos i huvudet!
Dagens höjdpunkt, eller “low point” beroende på hur man ser det var när vi lätt trötta och hungriga var på väg ut ur skogen och mitt i ingenstans sitter en familj på fyra och grillar korv!!! Hade jag inte haft mer sans och vett i kroppen hade jag bjudit in mig själv på provsmakning….