Jag tränar ungefär som Gunde Svan (i mängd alltså) fast väl med ungefär samma kvalité som Per Elofsson (d.v.s det är hårt, hårt, hårt, hårt, hårt och då går det sådär i slutändan). Jag tar inte hand om mig speciellt väl i kombination med all hård träning och bryter väl antagligen ner mer än det ger. MEN… stort MEN, man lär sig ju. Snart är jag tvärgammal och då kommer jag kanske vara fulländand? Eller i alla fall fullärd kanske? Jag vet inte.. antagligen inget eller, men man kan ju sträva!
Min försäsong har väldigt mycket fokus ta-hand-om-din-kropp-och-dina-trötta-cykelben-för-i-helvete-är-du-efterbliven-på-riktigt-eller!
På ordinationer från massös Sara Penton (eftersom hon är cyklist så tror jag stenhårt på vad hon säger) så har jag införskaffat följande redskap (eller den lilla ägde jag redan men den har bytt fokus nu).
Det är alltså ingen gömma-nyckeln-lek eller den-lilla-ska-in-i-den-stora som man kan tro, utan en “Foam Roller” och en hederlig kavel! Kaveln ska göra underverk med mina stumma stumma vader och baksidor, det känns extremt märkligt att ägna 1h om dagen åt att kavla benen, men är det BRA så är det väl värt? Ingen behöver ju veta dessutom… ….
Den där svarta saken, införskaffade jag i god tro och tänkte väl att det här blir väl kanske lite småmysigt att rulla omkring på. Men AJ AJ AJ AJ AJ AJ!! Den är stenhård och i kombination med sin egen kroppstyngd på dom stackars musklerna så gör det verkligen #¤%#¤&¤%/-ont! Jag vet inte varför jag går på sånt här, men om jag kan bli 100% Gunde och bara 2-3% Elofsson så är det väl kanske värt? Ramsan “no pain no gain” har ju fungerat förut så varför inte!
När jag googlade runt på övningar förut så snubblade jag över den här bilden.. så utan att tappa konceptet helt så lämnar jag det så! Men det kanske får bli en knottrig till jul? Snälla tomten?
