Tänkte jag skulle skriva några korta ord om söndagens insats på Stockholm Triathlon. Lördagen var ju ganska kort eftersom det bara var damernas elittävling. På söndagen däremot så körde 4000 motionärer mellan 8-14.45 och därefter var det dags för herrarnas elittävling en timme senare, fullt upp med andra ord.

Dagen började lite senare för mig eftersom motionärerna inte cyklar in på Slottskajen och Norrbro, så jag kunde ta en liten sovmorgon och förbereda mig för första löpare som skulle anlända strax efter 9. Innan dess så gick vi runt och placerade ut konor med millimeterpression på Norrbro, här lämnas ingenting åt slumpen inte… .. . .


Därefter började löparna trilla in en efter en och ganska snart var dom ganska många. Det mesta spännande som hände här var när den blåa uppblåsbara bågen på bilden nedan började falla ner över banan, elverket gav upp så den började tömmas på luft rätt snabbt. Ganska snart fick vi den av banan dock så det var väl inte allt för många som blev störd av den även om det var några motionärer som behövde ducka för att komma under den. Det är sånt som inte ska få hända men svårt att påverka.
Har man funktionärer som har stenkoll så kan man som Teamledare/sträckansvarig bitvis ta det rätt soft på själva tävlingsdagen. Jag hann till och med festa till det med mjukglass i solskenet och kunde samtidigt konstatera att det är verkligen jobbigt det här med triathlon, verkligen. Beror kanske på vilken sida av staketet man är på dock….. Sen när elittävlingen drog igång så blev det lite mer fart på banan och det är alltid lika roligt att se elittävlingar på nära håll. Jag fick några fina bilder från min del av banan också. Tyvärr hade jag inte riktiga kameran med mig så kvalitéen är väl inte topp.
Vann gjorde Gomez och precis som lördagen så löpte dagen på utan något att anmärka på. Det är verkligen ett tacksamt jobb att vara med bakom kulisserna på detta arrangemang och det finns risk för att det blir en repris framöver (förutsatt att solen skiner och jag får glass, annars är det mer tveksamt med mitt deltagande).

I helgen befinner jag mig på andra sidan av träningens ljuva värld, det vill säga att jag inte behöver anstränga mycket så mycket fysiskt och jag har definitivt inga träningskläder på mig. Istället befinner jag mig på Stockholm Triathlon som Teamledare/sträckansvarig för Norrbro/Lejonbacken. Det är inte ett så betungande uppdrag och ju bättre väder (och ju fler funktionärer jag har) desto bättre blir själva uppdraget. Fast egentligen går jag mest runt och låtsas att jag är någon viktig person och att jag är speciell (tror ingen går på det, kanske lika bra det).


Det gäller att hålla tungan rätt i munnen och göra som ITU säger. Och man kan räkna med att varje gång det ska göras någonting viktigt på banan så dyker det upp en svartklädd tysk och berättar vad som ska ske (om man nu hade missat det själv). Det är inte så att man litar på att funktionärer ska fixa detaljerna och det tycker jag dom gör helt rätt i, vi är ju där frivilligt och princip gratis och detta är deras heltidsarbete. Det är ju ett världsklassarrangemang så då måste man se till att det efterlevs också. Men det är skönt för oss Teamledare/Sträckansvariga också, då vet man att ingenting lämnas åt slumpen! Idag körde i alla fall damernas elittävling och det allt gick bra, någon vurpa (men inte hos mig) men det verkar inte ha varit någonting allvarligt.


Precis som i fjol har vi Garmin PowerZone på Norrbro och att dom spelar stenhög musik hela dagen piffar i alla fall upp min dag rejält. Om jag hade begåvningen så skulle jag sluta med det här med programmering och göra någonting med musik istället, men jag tror man behöver vara något annat än tondöv om det ska fungera….

Nej, en lättsam och välfungerande dag. Imorgon blir det lite värre dock då vi först ska ordna för motionstävlingen mellan 8-14 och sedan elittävling-herrar från 15.36 (idag var det bara elittävling damer som gick). Men det ska nog gå det med, gäller att dricka mycket och hålla sig undan solen om det går, det är nog det värsta problemet just nu.