Nu är senaste alstret på Cykla.se publicerat, “Cykla motionslopp i grupp“. Jag vet inte, jag är inte helt nöjd men det får väl duga. Jag är inte missnöjd i avseendet att jag inte står för vad jag skrivit, utan det känns lite hattigt mest. Men det funkar nog men hade kanske behövts analyserats och skrivits om några gånger.
Tråkigt att första kommentaren handlade om “subgrupps-hatet” dock… men men, vad ska man göra. Alla kan ju inte vara glada jämt!
Jag är glad i alla fall… och det är väl det som är viktigast? Nej, det är det ju faktiskt inte alls. Men anledningen till min ohämmade glädje rimmar med DETTA! Tyvärr verkar det som om helgdagar gör att “vi” inte kan gå live först efter jul. Vilket såklart är supertråkigt för nu tycker i alla fall jag att det börjar bli dags att berätta vad attans som händer… men ok, jag får väl hålla mig så länge. Bjuder på den här bilden så länge…
En av två kartonger som följde med mig hem, bara sådär, efter gårdagen. Står hemma i mitt kök och väntas på att packas upp. Jag är evigt tacksam och snart blir det en sorglig begravning för både en och två “gamlingar” som inte får plats i stallet längre. Men med tanke på vad som ligger i kartongerna så har jag absolut iiiiingenting att klaga, absolut ingenting någonstans! #detgårbranu är ett understatement! Undra vad jag har gjort för att förtjäna det här? Egentligen?
