Vi hade så himla roligt förra veckan när vi körde 10km:ers spåret i Knalleborg så vi kunde bara inte låta bli att dra ett återbesök den här veckan (det kan hända att det blir ytterligare återbesök så länge underlaget tillåter!).
Rapporten sa innan att spåret packats (det är ju ett skidspår egentligen) men att det dåliga snöläget gör att det inte går att spåra. Vi tänkte såklart att packat spår = SNABBT spår. Den här lilla detaljen med att våra små däck skulle skära igenom snölagret och spinna fast glömde vi helt av att fundera över. Det blev med andra ord en ganska jobbig kväll. Jag yttrade till och med orden “om det är såhär hela vägen får vi kliva av halvvägs” efter ungefär 200-300 meter…
Men det var härligt ändå! Det var mycket jobbigare än sist såklart eftersom man fick kämpa med snölagret, bitvis var det så lite snö så man fick mer kontakt med marken men rätt var det var fick började man gå igenom skaren och fick kämpa desto mer för att ta sig framåt i knapp styrfart!
Det var ingen av oss som vurpade i alla fall! Jag räknade det till att det blev tre gånger då jag fick kliva av och gå istället. Alla gånger brant uppför och noll fart, ett bakhjul som gräver sig djupare och djupare, knapp styrfart och till slut tappar man balansen och får klicka ur. Då är det omöjligt att ta sig tillbaka, då är det lika bra att börja gå!
Och ja, jag glömde dra in magen på bilden! Eller har jag gått upp 10 kg? Men glad var jag iaf? Alltid något…
Batman valde dagen till ära att matcha sin pippigula jacka med en sprillans ny rosa merinobuff! Stiligt….. . .. .. . .. eller?
Återigen en fin kväll i skogen! Vi är rörande överens om att om man håller upp den här vanan 1-2 ggr under vintern så kommer man ha väääääärldens starkaste ben lagom till säsongen drar igång på allvar runt mitten på april någon gång (ungefär samtidigt som jag lämnar det gråa trista Sverige bakom mig och drar till Mallis!!!). Det suger verkligen musten ur varenda liten muskelfiber man har i benen att harva sig uppför alla branta backar i den djupa snön. Jag tror också det ger minst lika bra balans och stabilitet i bålen framför allt att köra utför i den djupa snön och parera ett wobblande framhjul som ena sekunden drar åt höger och nästa åt vänster! Ett vinnande koncept kanske?
Knalleborgsspåret bjuder på fin utsikt över Mälaren efter 1-2 km:er redan! Obligatorisk fotopaus!
Nästa planerade cykeltur går till ÄNNU bättre äventyr! Vi har fått nys om en till synes väldigt rolig banan norr om stan som vi ska besök i helgen. Tills dess hoppas vi få våra nybeställda superdubbdäck med däckmönster i en helt annan dimension än vad vi kör med idag = vi kommer segla OVANPÅ snön lättare och få ett helt annat grep! Jag hoppas det blir så bra som vi tror att det ska bli! Det får vi väl utvärdera efter helgens runda om inte annat… lättroad som jag är så längtar jag redan efter mer snömosande!
