C02-patroner i näsan?

För någon vecka sedan blev jag erbjuden att vara med på att gruppköp av C02-patroner! 10 st för 100 kr är ju billigare än Biltemas 3 för 49.90. Problemet var bara att när jag började städa bland mina cykelprylar i helgen så märkte jag rätt snabbt att jag redan hade 10 patroner, utspridda lite här och var.

Jag hade en sejour i våras med punka var tionde mil och efter typ 5-6 stycken hittade jag äntligen boven (slappt fälgband). Det var väl då jag köpte på mig lite för många patroner.. och sen blev dom liggande kanske.. jag minns inte, jag är ju rätt senil! Oavsett så har jag säkert bränt 5-6 patroner på nybörjarträningarna också, som jag är ledare för, under våren så då har jag väl köpt ÄNNU fler så det jämnar nog ut sig. Nybörjare har en tendens att punka oftare än “vana” cyklister, jag tror att det här med att pumpa cykeln innan varje runda är något som man missar i början..

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nu har jag oavsett cirka 20 C02-patroner i min ägo! Senaste förslaget var om det går att sniffa dom? Jag vet inte, jag tror det skulle bli rätt kallt att bränna av en, två, patroner i näsan… jag tänker inte testa. Jag lämnar det till någon annan! Jag får väl hoppas att det blir mycket punkteringar i vår så kan jag sprida C02-patroner på alla mina medcyklister. Annars kanske det går att bygga någon slags raketmotor? Att bränna av 20 patroner samtidigt borde ju kunna ge någon liten liten effekt, det kanske ger den där extra sekunden i något tempolopp som gör skillnaden mellan vinst och förlust?

Oavsett så var det rätt värt att köpa 10 patroner för 100 kr, CykelCity och övriga cykelaffärer tar väl 30-40 kr för EN patron! Verkligen prisvärt!

Mer Haute Route-filmer

En annan filmsnutt från Haute Route som Nielsan postade häromdagen…

Det som kanske slår mig mest, förutom att det faktum att vuxna män nästan håller på att börja böla för att det är så tufft, är ju de fantastiska omgivningarna som jag kommer få cykla i i september. Jag tror att det kommer bli episkt och fantastiskt. Det syns verkligen på filmerna från loppet att det inte är en tävling man mot man, utan att det är alla mot bergen. Jag tror att det är en extremt stor mental påfrestning och kan man suga pepp och energi av sina medcyklister så ska man nog utnyttja varje chans man får. Jag är extremt glad att både Niels och Simona S nappat på att följa med redan 2014 och jag tror att vi kan stötta varandra och ge energi när det behövs. Jag har förvisso inga seriösa tankar på att hänga med varesig Niels eller Simona… men ändå!

September är alldeles alldeles alldeles alldeles för långt bort!

Jag vill ha sol och berg NU!

Ångestframkallande eller inspirerande?

Min partner in crime för Haute Route Pyrenées 2014, Niels, har under dagen suttit och postat youtube-klipp från årets upplag av loppet på Facebook..


Here´s to the crazy, the misfits, the rebels, the troublemakers, the round pegs in a square wholes, the once who see things differentially. They are not fond of rules, and they have no respect for weakness. You can fight it, you can shout it, you can suffer with it. While some might see them as crazy once we see them as genius. Because the once who think they can concur 19 mountains ARE crazy.”

Crazy misfit? Är det mitt nya epitet alltså? Eller nytt och nytt, jag vet inte? Det kanske bara är definitionen av mitt allmäntillstånd som beskrivs i filmen ovan? Jag tycker det är en väldigt målande beskrivning i alla fall. När jag har frågat några vänner om dom vill följa med, så har svaren låtit “jag är inte redo”, “jag måste hinna träna mer”, “jag är i för dålig form” och så vidare… och det är ju ett sätt att angripa problemet. Eller så bara anmäler man sig och hoppas på det bästa! Det är ju bara paddla på lite uppför, det är inte svårare än så. Det kommer inte göra mindre ont 2015, det kommer inte vara mindre jobbigt, och formen kommer antagligen vara lika dålig då ;)

Ibland tror jag bara att människor går miste om så himla mycket roligt för att allmänuppfattningen är att man måste vara 200% redo för att göra saker! I många fall blir man aldrig mer redo än “sådär”, ska man då tacka nej varje gång? Nej, jag tycker det är ett tråkigt synsätt (därmed inte sagt att man ska säga “Let´s” till absolut varje pris som helst). Men det är väl bättre att köra och så går det som det går, det värsta som kan hända är ju att det INTE går och det är väl inte så farligt? Jag tror det är få människor som känner sig redo för Haute Route IDAG, men jag tror vem som helst som jag frågat KAN vara redo om 10 månader om bara viljan finns!

Våga mer människor! Våga mer!

Besök på Cykelmässan i Kista

Nästan hela dagen spenderades på Cykelmässan i Kista idag… mässan har växt sen 2012 och jag tycker det var bättre kvalité och utbud i år. Jag lyckades hålla mig från att köpa någonting och det är jag mest nöjd med. Det enda jag fick med mig hem var 2 gratis-vattenflaskor och 5 gratisexemplar av tidningen Bicycling! Läsa cykeltidningar i badet är en favoritsysselsättning och nu har jag så jag klarar mig ett tag framöver.

En bildkavalkad från dagen!

Det fanns både fula och snygga cyklar att spana på! Crescent håller fast vid det gamla goda och det funkar. Trek tycks ha tappat konceptet helt och svävar ut och en del färgkombinationer så ärligt talat riktigt anskrämliga ut (men det fanns även en del kombinationer som faktiskt var snygga!). Jag gillade inte cykeln med flames, jag kan inte ens se framför mig vad man skulle ha på sig om man ägde en lila cykel med neonflames? Bilderna jag får i huvudet ser sådär ut!

Aerohjälm på landsväg kommer allt närmare och närmare! Jag gillade exemplaret, som Armel provade på en av bilderna här ovan, där visiret går att vika upp. Det känns riktigt användbart! Den kanske får stå med på nya-cykelprylar-för-2014-listan?

CXSM – 2013

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Dagen började med ett besök på CX-SM i Stora Skuggan, Stockholm. Trots idel regn hela fredag + natten mot lördag så bjöd dagen på fantastiskt väder för att vara mitten på november. Det blev förvisso lite kallt i Conversen efter några timmar, men det kanske var självförvållat? Jag tror i alla fall att regnet gjort banan betydligt mer tungkörd och lerig än vad den annars skulle varit. Det såg rejält segt ut på vissa partier och jag är glad att jag inte fått totalt storhetsvansinne och försökt anmäla mig. Efter mina 10-talet MTB-turer i skogen i år har jag säkert legat i blåbärsriset 2-3 gånger per tur så jag behöver lite mer övning innan jag ska ge mig i kast med tävlingar i varesig MTB eller CX. Det är ganska skönt att stå vid sidan av ibland också!

I damernas race plockade Emma Johansson stekande (nej, inte lekande utan stekande) lätt hem segern med en marginal på runt 2 minuter om jag inte minns fel!OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Här är Emma på väg ut på sista lilla loopen på sista varvet. Ohotad ledning och solokörning i princip från start till mål. Silvret gick till Angelica Edvardsson och bronset till Åsa Erlandsson! Jenny Rissveds hade andraplatsen ganska länge men blev sedan passerade av både Angelica och Åsa som fightades sida vid sida ganska många varv. Men Angelica drog ifrån på något av slutvarven!

Lisa Nordén hade ingenting med topplaceringarna att göra och personligen tycker jag inte det är så jätteförvånande även om jag såklart hade sett fram emot den där stjärnduellen som nu uteblev. Men jag bara tror att tempo och CX är längre ifrån varandra än vad linje och CX är. Jag tycker en sjätteplats är grymt ändå och skulle hon satsa på CX så skulle hon säkert kunna bli mycket mycket vassare. Det är kul att hon ställer upp och bjuder upp till kamp i alla fall.OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I herrarnas lopp blev det också en ohotad vinnare i form av Calle Friberg!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Där tror jag Emil Lindgren knep silvret och Matthias Wengelin bronset, det var lite för många herrar för att ha riktig koll exakt på vad som hände. Det var i alla fall bra fart bland herrarna och hopphindrena vållade en hel del problem för många. De flesta valde att hoppa, de flesta med framgång, men en del gjorde riktiga vurpor, och en del tog det säkra före det osäkra och sprang över. Jag tycker allting såg lika galet och jobbigt ut.

En fin dag i solen med massa trevliga cykelkompisar som sällskap blev det i alla fall! Toppbetyg!