Räddningen är här!

DSC_3171-1

Jag såg den här tidningen i affären igår….

Och tänkte, AHA….. såklart, det är ju tidningar som ska göra mig till ett fullblods MTB-proffs? Tror ni det funkar? Jag tänkte att om man läser tillräckligt så måste man ju t.ex. förr eller senare snubbla över sådana petitesser som att framdämparen har någonting som kallas rebound som går att reglera.

Jag undrar om man kan lära sig att göra bunny hop och cykla på bakhjulet genom att läsa tidningar? Det verkar inte fungera att titta på Youtube i alla fall, jag blev inte alls bättre av det. Inte alls.

Nej, jag får väl antagligen nöja mig ett tag till med att bara vara en långsam dussinåkare! Det är inte fy skam det heller i och för sig.

PB-kross och bra tröskelträning!

Idag hann jag ut i god tid innan det blev helt mörkt och fick njuta av lite sol och ljus! Hörde jag sommar *klapp klapp klapp* eller? Någon? Stalltipset för alla sommardrömmare är att INTE titta väderprognosen för de närmsta dagarna!!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Bro nr1, utsikt ner mot Alvik!

Dagens plan var att cykla 10 km:aren ute på Ekerö, Knalleborg närmare bestämt, på rekordtid. På vägen ut hann såklart solen gå ned helt och mörkret lägga sig men lite sol är bättre än ingen sol. Det blir ju ljusare och ljusare för var dag.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Bro nr2, utsikt mot Kärsön (den lilla ön innan Drottningholm)

Det är som jag tidigare skrivit om inget speciellt teknisk spår där ute, det är ganska packad och slät yta att cykla på. En del rötter plus annat sticker upp ibland men inga större svårigheter egentligen. Spåret är väldigt kuperat dock, svänger mycket och det händer hela tiden saker. Eftersom det inte är tekniskt så går det ju undan istället och när det går undan så blir i alla fall jag glad!
Knalleborg10an
Knalleborgs 10 km:are!

Eftersom det bara tar runt 30 minuter att cykla runt så kan man klara sig undan med ganska hög puls. Tröskelpuls till och med, och där uppe är det ju aldrig fy skam att vara! Det syns ganska tydligt när transport övergår i lite mer allvar.
kurvor

Det var soloåkning som gällde hela varvet så jag trodde inte att jag skulle kunna pressa mig så mycket, men det gick ganska bra ändå. Det sprutade mjölksyra ur öronen titt som tätt och jag försökte verkligen trycka på hela tiden. Inte vila på backkrönen eller nedför och verkligen ta i uppför. Jag tror ändå det gick ganska bra. Helgens PB på 34.40 som sattes i ljus och med sällskap blev inte mindre än 29.16!! Ganska bra förbättring, speciellt med tanke på att jag inte hade någon som flåsade mig i örat.

Det “riktiga” rekordet på Strava (ni har väl inte missat Strava förresten? Typ världens bästa leksak) är så jobbigt som 20.55!
Strava
Han är ju man, jag skyller på det. Någon minut kanske man kan kapa fortfarande, men nästan 9(!) minuter känns LITE väl jobbigt. Oavsett så är det en ganska bra personlig utveckling att ha gått från över timmen till under 30 minuter (underlaget kan ha påverkat de sämsta tiderna dock, det går ju långsammare i snö). Det går framåt! Helt klart!

Sa jag att jag var blond eller?

Ibland blixtrar det verkligen till i huvudet och saker bara faller på plats, jag har noterat speciellt på de senaste MTB-rundorna att styret “slår tillbaka” lite väl mycket när jag kör över knixiga partier. T.ex. en sträcka med mycket rötter och jag har varit tvungen att hålla något slags krampaktigt tag om styret för att inte både cykel och Karro ska flyga all världens väg.

Sen såg jag Martins post och tänkte jaha… “rebound reglage“, vad är det? Inte har jag någon aning om det, har alla ett sånt på sin framdämpare eller? Efter lite letande så hittade jag igår mitt reglage och det var maxskruvat åt “fast rebound” vilket efter lite googlande ansågs kanske inte vara det mest lämpliga för teknisk terräng! Nu är den inställd halvvägs så länge så kanske man kan känna efter hur långt åt andra hållet man vill gå.

Undra på att man tror att man ska skaka sönder… varför är det ingen som berättat sånt här? Hur ska man som blåbär veta det? Hoppas kvällens tur blir lika len och mjuk som jag ser framför mig i mitt huvud att den ska bli!

En fantastisk dag i solen på två hjul!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Riktigt vårväder och nysopat ute på Lovön!

Dagens cykelplaner bestod i att först cykla ut på Ekerö och köra Knalleborgs 10 km´s-slinga med Batman och sedan möta upp ett lite större gäng för att cykla Fornstigen! På väg ut mot Ekerö så upptäckte vi glatt det var helt rensopat på hela Lovön, äntligen Ekerö Kommun, äntligen! Säsongen kan börja!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Redan varmt nog för att köra utan handskar och med 3/4´s-byxor!

Tanken var att försöka få till en liten bättre tid på Knalleborg, vi har ju bara cyklat i mörker och snö så all potential i världen fanns ju för det. Jag kände mig konstigt nog väldigt pigg i benen idag, trots gårdagen, så det lovade ju gott!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Batman satte såklart av i världens fart!

Knalleborg är ju ingen teknisk slinga alls, utan det är mer kuperat och lite mer fart och fläkt. Jag tycker det är ett ganska skönt komplement till alla rötter, stenar och nära-döden-upplevelser man utsätter sig för i övrigt när man cyklar MTB. Vi körde oavsett på i väldigt bra fart, jag klarade den enda backen jag behövde gå uppför sist utan problem idag. Detta TROTS att det gick två personer precis när vi kom in i backen som gjorde att vi fick tvärbromsa och förlorade all fart, men det gick ändå.

Den sista mördarbacken som ser pinsamt flack ut på bild, var lättare än vanligt att ta sig upp för. Jag vet inte om det var underlaget, ljuset eller bara allmänt starka ben som gjorde det men det var inte konstigheter även om det var väldigt jobbigt.
IMG_7564-1_small
Backen är både lång och väldigt brant, skyller på perspektivfel.. eller något!

IMG_7566-1_small
Välmatchad ansiktsfärg med vindvästen!  

Vi lyckades krossa vårt tidigare rekord på 61 minuter och gick i mål på strax under 35 minuter! Helt otrolig förbättring. Kanske var dagsljuset som gjorde att man vågade stå på mer, eller så var vi bara så himla bra, eller så var det underlaget. Oklart vilket! Sen blev det en fika i solen vid Drottningholms Slott och ett inväntande på nästa runda! Batman passade även på att göra lite skuggfigurer på cykelbanan!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Dagen andra runda var att tillsammans med Piff/Puff, Conny och Ola åka Fornstigen!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Fornstigen är 18 km och bjuder på helt annorlunda terräng än Knalleborg! Det är väldigt mycket rötter, lera, surhål, spångar, stenar, lite grusväg och lite berg att ta sig över.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
IMG_7584-1

Det var roligt med lite nytt sällskap och med lite nya stigar, det blev en salig blandning av alla möjliga underlag och en riktig vurpfest. Vet inte vem som stod för dagens vurpa, men Connys halva OTB nedför stenröset eller Piffs OTB rakt ner i leran kanske delar förstaplatsen. Batman gjorde en fin spd-vurpa på ett stenröse också, men det såg mest ut att göra ont. Det är bara ok att skratta åt varandra när ingen skadat sig allvarligt. Jag lyckades bara vurpa när ingen såg på så jag har rent officiellt ingenting att skämmas för! Däremot måste jag lära mig att ta sämre kläder när det ska MTB´as, tyget ryker ju så gott som varje gång. Inte så kul att dra sönder fintröja efter fintröja!
IMG_7577-1
Puff sken ikapp med solen, trots att han precis knappt blivit kvitt en förkylning!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Och Piff var så nöjd med att ha klarat en svårare uppförsbacke så han SPD-vurpade!

Vi åkte inte riktigt hela Fornstigen, sista biten var tydligen bara en grusväg + ett svårcyklat berg som man skulle över och då gav vi upp. Jag började faktiskt bli ganska trött vid det laget så det gjorde mig inte så mycket. Jag och Batman hann till och med en kort powernap i blåbärsriset när dom andra lagade en punka (inte min alltså).
IMG_7589-1_small

När man cyklar lite mer teknisk MTB och börjar bli trött i huvudet så kan det ganska snabbt gå “utför”. Det är intressant hur huvudet liksom stänger av när man är trött, förmågan att ta kloka beslut försvinner liksom. Då kör man ut på fin och slät asfalt och åker och fikar istället!

En jättefin och kravlös söndag med massa cykel, vänner, fika och sol! En dag att bara göra det som man tycker är så himla roligt och som ger så himla mycket tillbaka! Det blir inte mycket bättre än så! Speciellt inte såhär års! Nu är säsongen ÄNTLIGEN här!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Keps Cup 2014

En stor fördel med att bo i Stockholm av alla ställen är att det finns en uppsjö av olika cykelklubbar, träningar, tävlingar m.m. att välja på. För några veckor sedan hörde jag talas om “Keps Cup“, som är en MTB-träningstävlingsserie. 4 träningstävlingar anordnade av olika klubbar i stockholmsområdet står på schemat. 2014 körs följande delträningstävlingar:

Varför inte säger jag? Att ställa mig på startbanan i en riktig MTB-tävling är ju inte riktigt aktuellt, men träningstävlingar är optimalt för oss som ändå tycker om att tävla men som inte riktigt har någonting att göra på riktiga tävling eller som helt enkelt inte tar tävlandet så himla seriöst. Det här blir mer roligt kravlöst tävlande! Jag säger let´s och hoppas hinna med åtminstone några av delträningstävlingarna!